Henrik Bjurström har utvecklat ny metod som mäter kvalitén på vägar

Henrik Bjurström är civilingenjör och forskare på VTI. Han visade tidigt intresse för matematik och teknik. En storebror och en kompis fick stor betydelse för valet av studiegång och vad han sedan började forska om. Han har utvecklat en metod som både kan användas i kvalitetskontroll och för att bedöma tillståndet för befintliga vägar.

− Jag visste att jag ville plugga efter gymnasiet. Jag pratade med min äldre bror som var civilingenjör från KTH om vad jag tycker var roligt. Han tyckte det lät som Väg och vatten, civilingenjörsutbildningen som sedan blev Samhällsbyggnad.

Därefter jobbade Henrik Bjurström bland annat på Skanska som brokonstruktör innan han upplevde ett sug efter att forska.

− Allt skedde lite av en slump. En kompis höll på att doktorera och det fanns en plats till inom samma ämnesområde. Området lät intressant och råkade handla om vägar.

Det blev en doktorsavhandling med namnet Kontaktlösa ytvågsmätningar på vägar. Avhandlingen beskriver rullande oförstörande ytvågsmätningar där seismisk teknik används för att mäta styvhet och tjocklek på asfalt, en metodutveckling för att på ett snabbt och säkert sätt kunna utföra rullande kvalitetskontroll kontinuerligt längs vägen. Med hjälp av kompletterande seismisk laboratorieprovning är det möjligt att bestämma asfaltens respons vid olika temperaturer och typer av belastningar.

Metoden kan både användas i kvalitetskontroll av nybyggda vägar men fungerar även för att bedöma tillståndet för befintliga vägar, berättar han. Kvalitetskontroll av asfalten är annars i huvudsak baserad på förstörande provning där provkroppar borras upp ur vägen och testas i laboratorium.

− De förstörande mätningarna är dessutom stickprovskontroller. Så klart, annars skulle ju hela den nybyggda vägen borras sönder, men med våra rullande mätningar går det alltså att få en kontinuerlig, mer heltäckande kvalitetskontroll.

Hans arbetsuppgifter på VTI har en stor spännvidd. Mycket tid går åt till projektet LTPP, Long Term Pavement Performance. Projektet har funnits länge inom VTI, ända sedan mitten av 1980-talet.

− Vi studerar ett antal utvalda vägar för att kunna se förändringar vad gäller ojämnhet, spårdjup, sprickor med mera. Det blir en mängd data som är värdefull för att kunna avgöra i vilken takt beläggningen bryts ner på olika typer av vägar i olika delar av landet. De långa mätserierna ger kunskaper om hur nya dimensioneringssystem ska utformas.

Ett annat omtalat projekt som Henrik Bjurström är delaktig i handlar om polering, där vägytan på en del studerade avsnitt blivit så blankpolerade att det riskerar att orsaka farligt låg friktion. Mer om detta, se länken nedan.

Slutsatsen i en tidigare avslutad förstudie är att en kombination av flera samverkande orsaker såsom fordon med nya typer av dubbdäck, fler friktionsdäck och ökad trafik orsakar att vägytan blir blanksliten och hal att köra på. Nu vill Henrik Bjurström fortsätta och gå in mer på djupet vad det beror på i ett nyligen påbörjat fortsättningsprojekt.

− Ett annat anslagsprojekt handlar om kall och återvunnen asfalt för att minska utsläppen av växthusgaser och energianvändningen. Denna typ av asfalt läggs i alla utvecklade länder och känslan är att Sverige skulle kunna göra mer för att öka andelen kall återvunnen asfalt. Det ser inte ut som om metoden används lika mycket på våra vägar, säger Henrik Bjurström.

Branschen är trög och omställningen tar tid, det kommer alltid att vara säkrare att hålla sig till material och metoder som man vet fungerar. Projektet genomför han i samarbete med VTI-forskaren Jiqing Zhu och omfattar litteraturstudier där målet är att få fram en lägesbild över användningen i Sverige.

Växthusgasutsläppen från transportsektorn behöver minska för klimatets skull. Samtidigt ska gods fram och signalerna från politiken är att hela Sverige ska leva, så att transporterna på väg skulle upphöra är nog inte realistiskt anser han. Han ser möjligheter till ökade samarbeten över forskningsgränserna, till exempel med VTI:s forskare i transportekonomi och miljö.

− Det är lätt att fastna på sin egen kammare, men det är nog viktigt att lyfta blicken ibland för att få ett vidare perspektiv.

Han ser med spänning fram emot VTI:s nya mätbil som är på ingång. Det blir en rejäl uppgradering. Den nya mätbilen kan mäta väldigt mycket mer än den som finns idag. Frågan är vad som kommer gå att göra av alla data.

− Det blir en utmaning att lära oss vad som går att göra och hur vi nyttjar den på bästa sätt.

Han trivs bra med blandningen mellan fältjobben, med vägytemätningar och skadeinventeringar, kontorsarbetet samt spänningen med alla de projekt han är inblandad i. Något som är bra med VTI är den bredd som finns, att forskningen omfattar hela transportområdet.

De närmaste fem åren ser han fram emot att ta ansvar för större utvecklings- och forskningsprojekt och att finna sätt att kombinera yrket med livet som småbarnsfar och månskensbonde. Han har intresse för lite grönsaksodling och lite skog i Västerdalarna där hans släkt har en gård. Han är gärna i fjällen och skogen, gillar att jaga samt att vara ute i naturen och grilla med barnen.

Fotnot: Detta är ett bidrag till en ny porträttserie – möt medarbetarna på VTI som forskar om och arbetar med framtidens transporter.

Vi som arbetar här - vti.se Länk till annan webbplats.

Allt fler polerade vägar ökar risken för trafikolyckor - vti.se Länk till annan webbplats.